animation
logga
 

)
meny

Navigator

I samarbete med Hassela Helpline presenteras följande:

snabbtest

test2

Utvärdering av Maria Ungdomsenhets
Haschavvänjningsprogram HAP
Ut ur dimman

Missa inte våra Norska vänners sida om Cannabis påverkan och behandling. Åtta korta filmer.
helsefilm

Boken "Vägen ur haschmissbruket"


För cannabis information på ryska gå till http://www.thomas-lundqvist.com/
Для каннабиса информацию о Русской посетить http://www.thomas-lundqvist.com/

Лечение употребления каннабиса

Den portugisiska HAP guiden
Como parar de fumar maconha ou haxixe

 

2012-10-18
Thomas Lundqvist, Leg psykolog & Amelie Andersson, Socionom Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund

Argument som personer som röker cannabis kan använda för att rättfärdiga sitt rökande och hur man kan bemöta dem

 

Cannabis är en medicin

  1. I egen sak. Du upplever att du får hjälp av cannabis så som en medicin. Är det stressrelaterat och smärtrelaterat? Det lindrar för stunden men dock bara kort, därefter förvärras upplevelsen av symtomen. Det innebär att då måste man börja om med rökandet som sen i sin tur lindrar, men efter en kort period släpper effekten och symtomen återkommer. Cannabis tar inte bort grunden till symtomen utan bara lindrar för stunden.
  2. När det gäller begreppet medicin som läkemedel så måste ett antal villkor uppfyllas för att det ska bli ett läkemedel. Det gör inte cannabis som helhet, däremot används substanser ingående i cannabis som medicin för extremt överviktiga och svårighet att hålla balansen vid multipel skleros. Dessa substanser fungerar enbart när kroppen signalerar alarm.

 

Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt

  • Kroppsligt
  1. Cannabis påverkan på andningsorganen:

De viktigaste kända långsiktiga skadeverkningarna inom andningssystemet är kronisk bronkit och cellförändringar i luftvägarna.

Det föreligger ett orsakssamband mellan långvarig cannabisrökning och kronisk bronkit. Det finns indikationer att enbart cannabisrökning inte ökar risken för fullt utvecklad KOL. Kombinationen av cannabis och tobaksrökning ger däremot en synergistisk riskökning för sjukdomen KOL.

Cannabisrökens dokumenterade innehåll av cancerogena substanser och fynd av förstadier till cancer som påvisats vid undersökning av stora grupper cannabisrökare, utgör indicier för cannabis cancerframkallande effekter. När dessa undersökningsresultat kombineras med de många rapporterna om sambandet mellan tidig debut av cancer i övre luftvägarna och cannabisrökning, får cannabisrökens cancerframkallande egenskaper anses vara bevisade.

B. Cannabis och hjärt-kärlsystemet:
För personer med kranskärlssjukdom eller högt blodtryck utgör rökning av cannabis en uppenbar risk för symtomförsämring, det vill säga gamla, hjärtsjuka eller personer med högt blodtryck har ytterligare skäl att avstå.
Fallpresentationer och översikter över två decenniers fallrapporter visar en helt ny bild när det gäller ungas (bl. a. vissa under 20 år) risk att i anslutning till cannabisrökning få akuta hjärtkärlsjukdomar. En serie hjärtinfarkter har rapporterats, 6 dödsfall, 12 fall med stroke och 4 allvarliga TIA-attacker. TIA innebär att en mindre del av hjärnan drabbats av övergående syrebrist. Symtomen har avklingat under ett dygn. Vidare har ett ökat antal av den sällsynta cannabisarteriten rapporterats. Det är en inflammation i pulsåderväggen som är kronisk.
C. Cannabis och fertilitet:
Cannabisrökning stör hormonbalansen hos både män och kvinnor. Forskningen kring denna effekts betydelse för mäns och kvinnors fertilitet har givit motsägelsefulla resultat. Det kvarstår dock en misstanke att cannabisrökning ger en relativ fertilitetsminskning hos båda könen, en fertilitetssänkning som får betydelse framför allt om andra tendenser till låg fertilitet föreligger.

D. Cannabis effekter på immunsystemet:
Trots nästan tre decenniers forskning måste frågan om cannabisrökens effekt på människans immunsystem fortfarande betraktas som obesvarad.

Psykiskt:

Under senare år har ett antal studier visat att hjärnan automatiskt kompenserar för de specifika områden som cannabinoiderna påverkar. När områden som är specifikt designade för att utföra en tankeoperation inte längre fungerar optimalt, så söker sig processen alternativa vägar. Effekten blir en felprogramering som har en viss tröghet när man slutar använda cannabis och ska återställa de ursprungliga funktionerna. Neuropsykologiska test har svårt att fånga denna nedsatta funktion. Vissa cannabisrökande individer kan trots en kliniskt synlig kognitiv funktionsnedsättning visa bra resultat på begåvningstest, framförallt beroende på att de har en hög begåvning.

 

A. Följande förmågor har visat sig försämras då man vaneanvänder cannabis i ungdomsåren.

  • Försämrad förmåga till långsiktig strategisk planering
  • Sämre koncentrationsförmåga
  • Korttidsminnet försämras
  • Ökad tankemässig rigiditet
  • Svårare att kunna lära av erfarenhet
  • Minskad förmåga till att kunna hålla uppmärksamheten uppe
  • Sämre förmåga att kunna bearbeta information
  • Sämre på att kunna genomföra tankeoperationer av komplex natur

B. Om man slutar använda cannabis finns en möjlighet att de kognitiva funktionerna återställer sig.

Denna något försiktiga ansats beror på att forskningsunderlaget för långtidseffekter av cannabis på kognitiva funktioner är svårsorterat och att det i praktiken är omöjligt att dra några säkra slutsatser.
Det finns åtminstone tre aspekter på detta.
Den första är att cannabiseffekten släpper inom en kort period efter avslutat användande.
Den andra aspekten är att mätinstrumenten inte är tillräckligt precisa för att mäta nyanser.
Den tredje aspekten är att hjärnan skapar nya vägar för att sträva mot en normalisering.

Problemet i det sist nämnda fallet är att processen blir oprecis eftersom informationshanteringen äger rum i fel områden. Långvarigt cannabisanvändande ger också en tröghet i systemet som innebär att om man inte är medveten om att man måste anstränga sig så händer det inget. Kunskapen om dessa förutsättningar kommer framför allt från en kombination av kliniska observationer och fynd från studier på hjärnans förmåga att utför tankeprocesser.

Studier på eliminationsprocessen visar en fortsatt påverkan. Efter 7 – 21 dagars avhållsamhet har följande symtom iakttagits

  • Uppmärksamhetsförmåga och koncentration är fortsatt sämre hos vaneanvändare av cannabis under aktuell tidsperiod jämfört med kontroller som inte tidigare använt cannabis.
  • Det finns visst stöd för att beslutsfattande är fortsatt försämrat samt att benägenheten att ta risker är fortsatt högre bland vaneanvändare av cannabis under aktuell tidsperiod jämfört med någon som aldrig använt cannabis.
  • De allra flesta studier, visar ett tydligt samband med fortsatt högre impulsivitet bland vaneanvändare av cannabis i aktuell tidsperiod jämfört med personer som aldrig använt cannabis.
  • För språklig förmåga är forskningsfynden något oklara men det tycks som att vaneanvändande ger kvarstående försämringar i språklig förmåga jämfört med dem som aldrig använt cannabis inom angivet tidsfönster.

Socialt

Cannabis avskärmande effekt gör det svårare för vanerökaren att relatera till sin sociala omgivning.
Till detta kommer en nedsatt förmåga till att relatera till sin historia och sin framtid.
Mognadsutveckling i ett socialt sammanhang påverkas eftersom individen dels inte har utvecklat sina egna åsikter och krav och dels inte bryr sig om omgivningens åsikter och krav.

Cannabis ger inga bestående men, så när jag ska sluta återhämtar jag mig snabbt

Cannabis är mindre skadligt än alkohol

Cannabis och alkohol är två helt olika droger som båda på olika sätt påverkar kortsiktigt och långsiktigt fungerande.

En jämförelse mellan alkohol och cannabis negativa effekter utifrån vetenskapliga studier (Kalant, 1999) visar följande.
Alkoholen påverkar människors upplevelser generellt och ger därför liknande rus som
cannabis, men inte de förstärkningarna av inre och yttre upplevelser och den utdragna eftereffekten på flera dagar som är typiskt för cannabis.

Akuta effekter
De huvudsakliga riskerna med cannabis har vissa likheter med de akuta riskerna vid alkoholintoxikation.

För det första: Båda drogerna producerar psykomotoriska och kognitiva försämringar, speciellt minne och planering. Försämringen som alkohol producerar ökar risken att råka ut för olyckor. Det kan också öka sannolikheten att blir involverad i ett riskbeteende, såsom farlig bilkörning och osäkert sex.
Emedan cannabisruset ökar riskerna för olycksfall i riskfyllda situationer, kvarstår det dock att fastställa i vilken grad den ökar sannolikheten att bli involverad i riskbeteende.
Alkohol- och cannabisruset tycks skilja sig åt vad det gäller relationen till avsiktligt och oavsiktligt olycksfall. Alkohol är starkt associerat med aggressivt och våldsamt beteende.
Det orsakssambandet mellan dryckesmönster och till vilken grad man blir berusad
förblir en kontroversiell fråga när man kommer till enskilda individer, sambandet är komplext. Det finns goda orsakssamband som visar att förändringar i dryckesnivån
påverkar olycksförekomst av våldsamma brott, åtminstone i inom vissa grupper. Det finns också en ökande bevisnivå för att alkohol kan spela en roll vid självmord.
Det finns väldigt lite som tyder på ett orsakssamband mellan cannabis och
aggression/våld, åtminstone i de nuvarande utvecklade samhällena.

För det andra: Det en stor hälsorisk vid akut alkoholrus som inte delas med cannabis. I stora doser kan alkohol vara dödligt, medan det inte finns några rapporter om dödlighet vid höga doser av cannabis.

Kroniska effekter
Det finns ett stort antal olika risker med tungt kroniskt alkoholmissbruk, som antagligen delas med tungt regelbundet cannabismissbruk.

För det första: Allt tungt missbruk ökar risken för utveckling av ett beroendesyndrom
i vilket missbrukaren upplever svårigheter att sluta eller att ha det under kontroll.
Det finns starka bevis för att alkohol skapar ett beroende och tillräckligt bra bevis när det gäller cannabis. En stor skillnad är att abstinenssymptomen hos cannabis är ringa och milda pga. cannabis karaktär som fettlöslig drog och förmåga att vara aktiv långt efter det man intagit det.

För det andra: Det finns rimliga kliniska bevis för att tungt missbruk av både cannabis och alkohol kan skapa psykotiska symptom och psykoser hos vissa personer, antingen under båda drogernas akuta rus eller under abstinensprocessen hos alkoholmissbrukare.
Det finns ett antal kliniska studier som visar att tungt kroniskt cannabismissbruk producerar en toxisk psykos. Det finns studier som ger bevis att tungt kroniskt cannabismissbruk kan påskynda schizofreniutveckling hos personer med
ärftlighetsbelastning, och än starkare bevis att fortsatt cannabisbruk förvärrar schizofreniutvecklingen.

För det tredje: Det finns bra bevis att kroniskt alkohol bruk kan indirekt skapa hjärnskador (Wernicke-Korsakov syndrom), med kraftiga minnesstörningar och försämrad förmåga till planering och organisering. Med fortsatt tungt alkoholmissbruk och i frånvaro av vitamintillförsel, kan dessa skador skapa icke-reversibla skador.
Det finns goda bevis för att cannabis inte skapar denna allvarlighetsgrad av kognitiv försämring. Det finns tecken att cannabis skapar diskreta
brister i kognitiv funktion, vilket både kan eller inte kan vara reversibla efter abstinensen.

För det fjärde: Det finns starka bevis för att tungt kroniskt alkoholmissbruk negativt
påverkar yrkesskickligheten och prestation hos vuxna, samt utbildningsprestationen hos unga vuxna. Det finns indikationer på att cannabis skapar, dock mer diskreta, försämringar i yrkes- och utbildningsbeteenden hos unga vuxna och vuxna. Inom forskning kallar man funktionsnedsättningarna diskreta, men i kliniska situationer observerar vi stora problem för individen med att hantera inlärning och utbildning.

För det femte: Det finns starka bevis på att kroniskt tungt alkoholmissbruk ökar risken av för tidig död pga. olyckor, självmord och våld. Det finns inga jämförbara bevis för kroniskt cannabismissbruk. Det är dock sannolikt att beroende cannabismissbrukare, som kör bil ofta och under cannabispåverkan ökar risken för oavsiktlig skada eller död.

För det sjätte: Alkohol bruk anses vara orsaken till cancer i olika vävnader, i matsmältningsorgan och vid bröstcancer hos kvinnor. Det finns kliniska indikationer på att cannabisrökning också är en bidragande orsak till cancer i lungsystemet.

För det sjunde: Alkohol är den största faktorn för levercirrhosis, även inblandat vid gastritis, högt blodtryck, stroke, hjärtarytmi, kardiamyopati, pancreatitis och poly neuropati. Å andra sidan, regelbundet lätt drickande är associerat med en reduktion av risk för hjärtsjukdomar. Ingen liknande skadliga eller beskyddande effekter har rapporterats för cannabis.

För det åttonde: Det finns bra bevis för att en ansenlig mängd alkoholintag under graviditeten kan producera fosterskador. Det finns indikationer men långt ifrån bindande bevis att cannabis kan orsaka utvecklingsskador på fostret. En motsvarighet till alkoholsyndrom hos fostret har inte kunnat fastställas hos cannabis.

 

Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag stämplad av samhället som kriminell. Det är alltså hur samhället ser på en person som röker cannabis som är ett problem och därför borde det vara lagligt

Orsaken till att det är kriminellt är att myndigheter med ansvar för medborgarnas hälsa, på vetenskaplig grund anser att cannabis är hälsoskadligt. Detta är också formulerat i FN´s drogkonvention 1961 och FNs psykotropa konvention 1971.

Det är ett naturpreparat

Att cannabis är en del av naturen är inte synonymt med att det är oskadligt för människan. Många växter i naturen är skadliga för människan att inta.

Man dör inte av att röka cannabis

Nej man dör inte av att röka cannabis eftersom man inte kan överdosera. Det beror på att det inte finns cannabinoid receptorer i hjärnstammen. Dessa mottagare finns i stor täthet enbart i de områden som är ansvariga för intellektuella funktioner. Om de hade funnits även i livsuppehållande områden så hade man med stor sannolikhet kunnat dö eftersom cannabinoiderna har en hindrande effekt på systemets processer.

Jag blir lugn/glad/kreativ/…av cannabis

Cannabis förstärker upplevelser och välbefinnande under det akuta ruset, men samtidigt minskar förmågan till inre kontroll, kritisk granskning, planering och att fatta beslut. Det finns hela tiden två aspekter på det akuta ruset, som man får beakta. I det kroniska ruset får man svårare att reflektera och man blir avskärmad från sin inre och yttre värld. Så rubriken beskriver en effekt av det akuta ruset, samtidigt som individen behöver bli medveten om att det finns en kronisk påverkan som också kan göra en nedstämd, ge humörsvängningar och att man inte kan använda sin kreativa förmåga. Det kroniska tillståndet utvecklas till ett nytt normaltillstånd, vilket innebär en lägre allmän funktionsnivå men också sinnestämningen.

Röker man bara var sjätte vecka så är det inte farligt eftersom det på den tiden hinner gå ur kroppen

Cannabis har en eliminationsprocess som längst tar ca sex veckor, men detta beror på hur mycket som finns lagrat i kroppen. Om man är ung så pågår eliminationen under en kortare tid. Det finns en klinisk erfarenhet att uppbyggnaden tar ca två år av regelbundet användande. Så efter det kan man säga att det tar ca sex veckor. Du kan också få den här pålagringen genom att röka tre gånger i veckan eller mer under en sex månaders period. Vi har idag inga siffror som ger mer exakt information än detta. Det är viktigt att påpeka att om du röker så sällan så får du ändå en nedsatt funktionsförmåga dagarna efter. Se ovan på psykisk påverkan.
Däremot har cannabis den effekten att man är olämplig att handha maskiner och vara pilot i ett flygplan.

Det finns så många andra problem i världen som är värre än att jag röker cannabis.

Ja, det finns många svåra problem i världen men det utesluter inte att det också är ett problem att röka cannabis. Av de som fastnar i ett regelbundet användande är övervägande delen innan debuten redan präglade av ångest och depression och andra psykiatriska symtom. Så därför bör varje cannabisrökande individs problembild belysas. Någon annans problem gäller inte som jämförelse.

Jag kan sluta röka när jag vill men jag vill inte just nu

Cannabis kan först ge en känsla av förälskelse och sedan en känsla av kärleksrelation, där allt negativt om substansen effektivt sorteras bort. Därför bör diskussionen fokusera på varför du inte vill sluta just nu och hur det ska se ut om du ska sluta.

Jag kommer inte att bli beroende

Ingen som börjar röka tänker på att de kan bli beroende, men ändå uppnår ca 10 % av dem som testar kriterierna för beroende. Ca 20 % av dem som testar blir psykiskt beroende på en sådan nivå att det allvarligt påverkar deras vardagsfunktion. Naturligtvis vet man inte i vilken kategori man är innan man har hamnat där.

Det är ju legalt i Holland, där får man röka cannabis utan att det ses som ett problem

Cannabis har naturligtvis samma effekt oavsett vilken laglig status det har. Det man har gjort i Holland och i några andra länder är att man har tillåtet innehav för eget bruk.

Alla röker cannabis

Fakta är att ca 90 % av befolkningen i Sverige inte har någon erfarenhet av cannabis och av de 10 % som har erfarenhet har den största andelen bara testat och sedan inte rökt mer.

Jag fungerar bättre när jag är lagom stenad. Jag har en brist som måste kompenseras med cannabis

Initialt kan vissa personer uppleva att de mår och fungerar bättre med hjälp av cannabis, t ex med koncentration, men ganska snart kommer den förbättringen att vändas så att man mår och fungerar sämre än innan man började röka. Vill man må och fungera bättre långsiktigt behöver man hitta andra lösningar. När man har rökt så pass länge att den kroniska eftereffekten blir ett nytt normaltillstånd så upplevs det akuta ruset som ett energitillskott. Dock har man fortsatt en nedsatt funktionsnivå.

Jag känner många som blir negativt påverkade av cannabis men jag påverkas inte så

Hur cannabis påverkar människor är mycket individuellt och därför är det bara intressant att se till hur det har påverkat en själv och inte jämföra sig med andra. Att använda det här argumentet gör bara att man låter bli att fokusera på hur man själv påverkas, vilket lättar ens egen oro över att det inte skulle vara bra för en.

Cannabisförbudet inskränker individens frihet

För att svara på den frågan bör vi först definiera frihet. Det finns ett samhälleligt ansvar att se till medborgarnas hälsa. Om en substans är negativt påverkande så bedöms det som att den inte ska användas. Det ansvaret kan inte läggas på den enskilda individens förnuft.

Cannabis är ingen inkörsport till tyngre droger

De flesta missbrukare i Sverige är cannabisrökare och inget annat. Däremot så finns det forskningsresultat som visar att belöningssystemet reagerar mer känsligt för andra droger.  Men det är inget stabilt orsakssammanhang att man automatiskt går vidare till andra droger.

Vi har cannabisreceptorer därför är det meningen att man ska röka cannabis

Cannabisreceptorerna tar emot kemiska signaler från kroppen för att agera i ett sammanhang. Denna kontakt sker i millisekunder. Om du tillför cannabis utifrån så blockeras kroppens egna mekanismer, vilket sker under efter en viss periods användande. Det kroppsegna systemet har många uppgifter t ex

  • motoriskt beteende
  •  kognitiva funktioner, subjektiv perception och självkännedom
  •  smärtupplevelse
  •  aptit och mat intag
  •  drog- och alkoholberoende
  •  hormonutsöndring
  •  reproduktion
  •  immunrespons
  •  gatrointestinal och cardiovascular funktion.

 

Det är min kropp så jag bestämmer själv vad jag gör med den

Vi bestämmer till en viss gräns, men om vi utsätter oss själva för fara så tar samhället över, exempelvis Lagen om vård av missbrukare (Lvm) och Lagen om vård av unga (Lvu). En orsak till att cannabis är olagligt i Sverige är att den är skadlig för kroppen. Är man under 18 år så är man omyndig och då bestämmer föräldrarna. Det finns alltså många begränsningar.

Cannabis är inte alls farligt eftersom jag känner många cannabisrökare som fungerar alldeles utmärkt med jobb, familj och villa

Hur vet vi hur dessa individer kvalitativt fungerar när de röker cannabis jämfört med när de är drogfria? Har du ställt frågor som belyser dennes språkliga förmåga, förmåga att dra korrekta slutsatser, flexibilitet i tanken och närminnesfunktionen. Hur är relationen till deras närstående? Det finns för oss ingen möjlighet att kontrollera påståendet. Naturligtvis är det olika hur olika personer anpassar sig till de förutsättningar som cannabinoiderna ger oss. Om man t ex har lyckats anpassa sig så kan man leva länge i sin haschbubbla. Det kan till synes se ut som ett välfungerande liv där det dock krävs ett antal externa kontrollfunktioner, såsom familj, vänner och arbete, för att cannabisanvändaren inte ska dra iväg i ett förlamande missbruk. Individens inre kontroll försvinner i det akuta ruset och är sedan försämrat under cannabinoidernas utsöndringsperiod. Denna utsöndringseffekt blir mer markant ju oftare man röker.

 



(Denna sidan uppdaterades senast den 26-Apr-2016)

 

Denna sidan ägs och drivs av Thomas Lundqvist, leg psykolog & docent.
Webbansvarig D.E Webbmakare AB